En del sagor som man hörde som barn är mer odödliga än andra. Rödluvan och vargen, Flickan med svavelstickorna och Tusen och en natt. En av dessa är HC Andersens Den fula ankungen om den lilla svanungen som terroriseras men som växer upp till att bli en vacker vit svan. Alla svanar är dock inte vita. Jag har aldrig sett någon själv, men det lär finnas svarta svanar. De är ovanliga, mycket ovanliga. I själva verket tror jag aldrig att jag hört någon förstahandsberättelse om någon sådan men de sägs alla fall finnas.

I den finansiella världen talas det också om svarta svanar. Det är, för att tala i termer av sannolikheter, någonting riktigt osannolikt, så där jätteosannolikt att ingen egentligen hade trott att det skulle kunna ske, alla fall inte här och nu. Till saken hör gärna att, utöver att det är ovanligt, också just överraskningsmomentet. För säkerhets skull är, i regel, också dessa svarta svanar av negativ karaktär. Det är sällan en särdeles positiv överraskning brukar kategoriseras som en ”svart svan”.

Eftersom vi nu bestämt oss för att den svarta svanen såväl är väldigt ovanlig som väldigt överraskande utöver att vara väldigt negativ är det inte så svårt att måla upp de allra mest drastiska följder då det, faktiskt, dyker upp någon sådan. Det, möjligen lustiga, eller snarare olyckliga, är att det i vår närtid varit mer frekvent med svarta svanar runt vårt klot än det faktiskt varit tidigare i historien. Vad detta beror på kan man tvista om, men i närtid kan vi antagligen räkna in såväl terrorattackerna 2001, Lehmannkraschen 2008, Internetbubblans spricka 2000 och statskollapserna i Ryssland och delar av Latinamerika i slutet av nittiotalet och kanske en del andra händelse med, tex tsunamin i Asien 2004 eller det just nu pågående generella upproret i arabvärlden. Alla dessa har inte haft lika stor eller långvarig påverkan på världsekonomin, men vi skall ha i bakhuvudet att världen inte vid något av dessa tillfällen havererat totalt heller.

Just när man står inför fullbordat faktum och med gapande mun konstaterar att ”det kunde jag aaaaaaldrig tro!!!” är följderna oöverskådliga och vid varje enskild händelse är de enskilda tragedierna oerhörda, men ….. varje gång har det, ofta överraskande snabbt, skett en återhämtning som för många, bla mig själv, varit väl så överraskande som själva svanen i sig.

För dagen har vi lite olika svanar att hålla ögonen på. Vi vet inte riktigt med klarhet vad som hänt eller är på väg att hända i Japan. Dom har haft en mycket kraftig jordbävning, efterföljande tsunami som utplånat hela städer och mycket infrastruktur och därefter, vad som verkar, ett totalt kärnkraftshaveri i flera reaktorer. Vi som var med på sjuttiotalet vet att ordet ”härdsmälta” användes som beskrivning på den yttersta dagen och att det var dags att låsa in sig i en grotta med mycket konserver för att, möjligen, möta en morgondag i ett moln av radioaktiv dimma.

Jag tror att det är viktigt att bena ut begreppen här. Utan att vara tekniskt kunnig har jag förstått att dagens reaktorer är uppbyggda på ett annat sätt än för 40 år sedan. Även i händelse av ”total härdsmälta” kommer vi, i det här fallet att få uppleva något i närheten av Tjernobyl 1986. Vad jag förstått är det, huvudsakligen, för att själva reaktorerna inte innehåller brännbara saker = explosion = spridning över stora områden. De explosioner vi sett hittills är vätgasexplosioner som, i jämförelse, är närmast ofarliga i ett större perspektiv. Något som de närboende iofs säkert inte håller med om.

Infrastrukturen är förstörd, i många fall, helt utplånad. Uppbyggnadsarbetet är monumentalt när det nu kan påbörjas. Stora produktionsenheter är helt utslagna. Bla biltillverkningen i Japan har skötts till stor del i de drabbade områdena. Om, jag säger om, det stoppar med ungefär vad vi fått uppleva hittills. Inga ytterligare kärnkraftshaverier, inga nya jordbävningar, inget socialt sammanbrott. Det finns ju fortfarande svarta svanar som är ute och flyger runt, men, som vi konstaterat, så är dom ju väldigt slumpmässigt och oväntat uppdykande när dom väl kommer. Det räcker gott med vad vi fått se hittills förden här gången.

Vad händer nu? Är en befogad följdfråga. Jag tror att vi kan utgå från att det högteknologiskt framstående Japan kommer att överraska i återuppbyggnaden av vad som förstörts. Dresden 1945 gick, efter omständigheterna, fort, Ground Zero 2001 gick oväntat fort, Asien efter tsunamin gick oväntat fort, Kobe gick fort, New Orleans efter Katrina gick fort. Det finns ingen anledning att tro något annat i det här fallet. Toyota har tex stängt sina fabriker i området i några dagar och planerar full produktion redan onsdag 15/3. Det är fort.

Dock….. Det kommer att bli dyrt, väldigt dyrt. De som kommer att betala i slutändan är rimligen inhemska aktörer. Japan har världens största sparande. Inte bara bär man sitt eget statsfiskala underskott på närmare 200%, man bär också stora delar av västvärldens underskott, inte minst USAs. Det är väldigt många pengar.

Rimligen kommer vi nu under en period att få se en användning av stora delar av dessa pengar för att återuppbygga sin egen närmiljö. Hur lång tid och i vilken utsträckning är svårt att sia om, men i ganska stor utsträckning under ganska lång tid är rimligt att tro. Denna process startar rimligen omgående. Under tiden kan pengarna inte användas någon annan stans. När de väl använts är de sedan borta. Japanska myndigheter kommer att göra vad man kan för att öppna alla kranar med förmånlig finansiering och likviditet. Det här kommer att lösa sig. Världen lär inte gå under den här gången…. heller.

Implikationerna i ett större perspektiv är lite svåröverblickbara. Svanen flyger förbi i ett skede då såväl Japan som världen i övrigt börjat visa tecken på verklig återhämtning. Räntehöjningar i spåren på den ökade ekonomiska aktiviteten har börjat räknas in i närtid. Likviditeten har börjat stramas åt. När Japan, troligtvis, plockar undan stora delar av klotets generösa likviditet är det en ganska kraftig åtstramning. Dessa pengar kan inte längre användas för att stimulera efterfrågan i andra delar av världen. Priset på pengar går upp eftersom utbudet blir mindre.

Med ett högre pris på pengar kommer de som behöver låna sådana att få betala mer. Mer kostnader för räntebetalningar innebär, rent budgettekniskt, mindre pengar över till annat som i vilket hushåll som helst. Så långt möjligt kommer, rimligen, de som producerar saker att försöka kompensera sig för detta genom att höja sina priser. Huruvida man kan och lyckas med detta är oklart och varierar säkert från fall till fall. Slutresultatet är dock, på marginalen, höjda priser.

Höjda priser är mindre antal varor för given mängd pengar är med andra ord inflation. Jag vågar tro att det inträffade just kommer att vara inflationsdrivande i relativ närtid och därmed dämpande på efterfrågan och därmed, i sin tur, avmattnade på den ekonomiska aktiviteten. Det är rimligt att därmed dra slutsatsen, utifrån ovanstående resonemang, att den ekonomiska aktiviteten kommer att avta globalt och att tillväxtsiffrorna kommer att få skrivas ner utifrån tidigare antaganden. Övriga effekter, tex på börskurser, är naturligtvis negativa på den akuta situationen, men kan även antas vara hämmande då företagsresultaten varit mycket stimulerade av de dimunitiva räntenivåerna. På lite sikt kommer, naturligtvis, återuppbyggnaden att generera intäkter i företag som deltar i denna. Omfattningen och tidpunkten för detta är dock i skrivande stund oklar.